Kerstin Brismar: Står upp för 5:2-dieten

Till och med på sin lysningsdag var Kerstin Brismar på labbet för att se hur experimentet gått. Att hon sedan ägnat sin karriär åt just diabetes var mest en slump. Hundratals studier senare uttalade hon sig om 5:2-metoden i tv. Sedan dess har den omtalade dieten slukat en hel del av hennes tid.

"Jag är väldigt receptiv. All kunskap som jag får till mig, lagrar jag i min hjärna och sedan kan jag använda den senare. Det betyder att jag kanske är för bred i mitt intresse ibland. Men jag har glädje av det."

Det är Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska Institutet, som beskriver sig själv så. Hon säger att hon som forskare drivs av en passion sedan decennier tillbaka. Redan när hon var 23 år började hon forska, men då var det gynekologi och fertilitet som gällde.

- Till och med på min lysningsdag var jag på labbet.

Så småningom gick Kerstin Brismar över till endokrinologi, eller hormonlära. Från början intresserade hon sig för de delar av hjärnan som kallas hypofysen och hypotalamus och i sin doktorsavhandling beskrev hon det som vi idag kallar det metabola syndromet, en samling symtom med bland annat bukfetma som ökar risken för hjärtkärlsjukdom och diabetes.

Ett centralt tema i hennes forskning har varit tillväxtfaktorn IGF-1 som är bunden till proteinet IGFBP-1. Nivåerna av IGF-1 regleras av bindarproteinet som produceras i levern och styrs av insulin. Kerstin Brismar berättar att hon gjort minst hundra vetenskapliga studier på proteinet och bland annat kunnat visa att det förutsäger risken för typ 2-diabetes bättre än nivåer av insulin och glukos.

- Livsstilsförändringar påverkar såväl proteinet som risken att få diabetes.

- Det finns ett frågeformulär som man har utvecklat i Finland, Findrisk, med enkla ja-/nej-frågor om ärftlighet, ålder, bukomfång och matvanor. Vid höga poäng, som står för en negativ livsstil, har man hög risk att utveckla diabetes. Vi har gjort en studie som visar att det finns ett starkt samband mellan IGFBP-1 och en negativ livsstil.

Sedan maj 2012 erbjuder Karolinska Universitetslaboratoriet mätning av IGFBP-1 i blodet. för att till exempel se om en patient håller på att utveckla diabetes.

- Det har blivit en rutinmetod tack vare våra studier! Jag är väldigt stolt över detta.

Vetenskaplig studie i startgroparna

Kerstin Brismars forskning är idag fokuserad på att förebygga diabeteskomplikationer. En metod vid alla former av diabetes är att minska bukfetma och insulinresistens, därför driver hon sedan några år ett par koststudier och inleder i dagarna även en studie av 5:2-metoden som blev känd för svenskarna i mars i år efter ett avsnitt av tv-programmet Vetenskapens värld.

I programmet hävdar den brittiske läkaren och vetenskapsjournalisten Michael Mosley att begränsat kaloriintag två dagar i veckan förbättrar chanserna att slippa åldersrelaterade sjukdomar som cancer, demens och diabetes. När kroppen inte får lika mycket mat som vanligt sjunker nivåerna av blodsocker, insulin och tillväxtfaktorn IGF-1.

Enligt Michael Mosley saktar kroppen då ner nyproduktionen av celler och börjar istället reparera befintliga celler, något som skulle kunna bromsa utvecklingen av flera åldersrelaterade sjukdomar som till exempel diabetes. Dessutom går man ner i vikt.

Kerstin Brismar satt i tv-studion efter inslaget och kommenterade metoden att halvfasta två dagar i veckan. Hon tror att redaktionen hade fastnat för henne istället för en mer renodlad kost- eller dietforskare, eftersom hon publicerat så mycket om tillväxtfaktorn IGF-1 och dess reglering.

- Jag fick se programmet innan och sa till redaktionen att vi måste tona ner det här med IGF-1, för det gäller på möss men inte på samma sätt på människor. Men det fick jag inte säga, för det skulle bli så krångligt tyckte de, och jag tänkte att jag får väl rätta till det senare.

Direkt efter sändningen av programmet deltog Kerstin Brismar i en chat. Intresset för 5:2-metoden var enormt, Kerstin Brismar hann bara svara på en bråkdel av alla frågor som forsade in och sedan har det fortsatt. Fortfarande pryder 5:2 metoden var och varannan dag någon löpsedel och kända och okända anhängare deklarerar att de rasat i vikt med sitt nya sätt att äta.

Hundratals intresserade har också kontaktat Kerstin Brismar sedan tvprogrammet sändes och själv har hon blivit något av en gumma i lådan så fort metoden ska kommenteras etenskapligt. Kerstin Brismar säger att hon blev förvånad över gensvaret.

- Men det är positivt att folk vill vara friska. De vill göra något för att må bättre, kanske slippa mediciner.

Kerstin Brismar berättar att hon själv länge rekommenderat kalorirestriktion om behandling för patienter med diabetes, utan att kalla metoden för något särskilt. Men att halvfasta just två dagar av sju kom hon första gången i kontakt med genom Vetenskapens värld. Och nu ska hon alltså studera 5:2-metoden vetenskapligt.

- Jag jämför inte denna gång med någon annan typ av restriktion utan tittar på grupper med typ 2-diabetes, feta, överviktiga, och normalviktiga med bukfetma. Jag vill veta om metoden har effekt på insulinproduktion, -resistens och andra metabola parametrar, och om det är skillnad mellan de olika grupperna och mellan könen.

Under sex månader ska de sammanlagt cirka 90 deltagarna i studien äta enligt metoden och två dagar i veckan begränsa sitt kaloriintag till en fjärdedel av det normala. De fem dagarna med normalt kaloriintag rekommenderas deltagarna att äta medelhavskost eller "nynordisk" mat, en kost med mycket rapsolja, inhemska frukter, bär och grönsaker, fullkornsprodukter av råg, korn eller havre, fisk och vilt men i övrigt måttligt med rött kött.

Kommer man då att kunna se vilken effekt 5:2 har och vad som beror av annat?

- För mig är det viktigt med en studie som är nära verkligheten. Vi kommer inte att tvinga deltagarna att göra något, de ska registrera sin kost och sin fysiska aktivitet. Min frågeställning är om det är någon skillnad mellan grupperna och jämfört med utgångsvärdet. Visar studien positiva resultat så kan man senare göra en studie där man jämför olika kostmetoder.

De som deltar i studien får sina värden mätta i början av studien, efter sex veckor, tre månader och sex månader. Sedan är det uppföljning efter ett år.

- Om insulinproduktionen går ner så har vi många hälsovinster: Insulinresistensen minskar och då går oftast blodfettsnivåerna, blodtrycket och blodsockret också ner.

Själv har Kerstin Brismar hållit på med 5:2-metoden sedan i augusti. Hon vill gå igenom samma sak som sina försökspersoner.

- Det är väldigt bra. Nu när jag föreläser om det här så kan jag svara utifrån min personliga upplevelse.

I en statlig rapport vid fetma från september i år, framkom att det vetenskapliga underlaget ofta var otillräckligt för att dra generella slutsatser om kostråd till överviktiga och feta med eller utan diabetes.

Enligt Kerstin Brismar har rapporten ändå en del förtjänster även om den har fått kritik för att vara diffus.

- Patienterna vill ha mycket mer konkreta råd.

Kerstin Brismar tycker att kraven på massivt vetenskapligt underlag i någon mån blivit för höga.

- Om resultaten verkade logiska och man kunde tro på dem för att studien var välgjord, då räckte det tidigare för att ge råd. Som forskare måste man tänka själv och använda sin kunskap för att förstå vad som är vettigt.

Och hon tror på en förändring eftersom det blir allt svårare för både samhället och läkemedelsindustrin att ha råd med jättestora studier.

- Man blir tvungen att backa lite.

Målet med Kerstin Brismars 5:2-studie är att kunna basera kostråd på den.

- Om resultaten är positiva kan den visa på ett sätt för diabetiker att må bättre. Det är det som är vitsen, man kan välja olika sätt.

Trots att Kerstin Brismar är en aktad och produktiv professor, med flera hundra publikationer, ett eget stort labb och en forskargrupp med över 30 personer, har många kolleger varit skeptiska mot hennes entusiasm över 5:2-metoden. Hon brukar uppmana sina belackare att läsa på eller lyssna när hon berättar om de studier som redan är publicerade.

- Då tycker de att det är intressant.

Många är enligt Kerstin Brismar också intresserade av den kommande studien, även om de anser att metoden är en fluga som kommer att försvinna.

- Men jag tror att vi måste lära oss att äta mindre. Och kan vi lära oss på det här sättet så är det bra.

Kerstin Brismar om ...

... typ 2-diabetes: "Den segaste myten är att man får skylla sig själv. Men bara cirka 35-40 procent av alla feta får diabetes. Resten kan få andra sjukdomar och en liten grupp får inga sjukdomar."

... frukt: "Innehåller antioxidanter som skyddar mot diabetes. Men diabetiker kan inte äta hur mycket som helst. Saftig frukt som går att mosa höjer blodsockret mer än fast och fiberrik frukt."

... kolhydrater: "Om kolhydraterna består av sockerdricka och godis så är det inte bra. Det ökar på sikt risken för typ 2-diabetes enligt flera olika studier."

... diabetesepidemi: "Den hänger ihop med fetmaepidemin. År 2000 räknade man ut att det skulle vara 171 miljoner diabetiker i världen år 2030, nyligen fick man skriv upp siffran till 500 miljoner."

Mer om Kerstin Brismar

Namn: Kerstin Brismar

Titel: Professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, specialistläkare, i endokrinologi och diabetologi.

Ålder: 68 år.

Familj: Fyra döttrar, åtta barnbarn, ett nionde på väg, sambo (forskarkollega).

Mitt matförhållande: Äter gärna god mat.

Dagens lunch: Majskolv och pulversoppa.

Så kopplar jag av: Middag med min sambo. Jag jobbar alla dagar i veckan.

Min professionella dröm: Att skapa ett diabetessjukhus.

Text: Sara Gunnarsdotter. Först publicerad i tidskriften Medicinsk Vetenskap 4/2013.

DiabetesPersonporträttProfessor