Qiang Pan-Hammarström: Det räcker inte att vara nyfiken på veckodagarna

Med skådespelarblod i ådrorna och "gröna fingrar" på labbet bedriver Qiang Pan-Hammarström framstående forskning kring antikroppars komplicerade bildningsprocess. Hårt arbete och en tydlig motivation hjälper henne också att lyckas.

Bild på Qiang Pan-HammarströmQiang Pan-Hammarströms mormorsmor var en av mycket få kvinnliga doktorer i Kina på sin tid och flera i familjen har velat bli läkare. Men en stor del av släkten hamnade istället i skådespelarbranschen och har arbetat inom film och teater. Qiang Pan-Hammarström tror att hon har vissa egenskaper gemensamt med släktingarna som inte bara passar bra för skådespelaryrket.

– Många tror nog att en forskare måste vara kylig och logisk. Men jag är en känslosam person och det är en del av min drivkraft - jag är passionerad i min forskning, säger hon.

Jämför forskning med ett maratonlopp

Vad som i övrigt utmärker en bra forskare har Qiang Pan-Hammarström tydligt klart för sig.

– Man måste ha talang för att kunna ställa de rätta frågorna och tolka resultaten. Men dessutom måste man vara mycket drivande, det räcker inte att vara nyfiken på veckodagar, det är hårt arbete hela veckan som gäller. Hon jämför forskning med ett maratonlopp.

– Man måste springa fort länge. Och eftersom jag vill forska och jag har förutsättningar för det - så fortsätter jag att springa även om det varit tufft många gånger, förklarar hon.

Man måste också veta varför man forskar, tror Qiang Pan-Hammarström. För egen del är motivationen att kunna hjälpa sjuka människor. När Qiang Pan-Hammarström var sju år dog hennes pappa i magcancer. Då var hennes dröm tydlig: att som vuxen bota all cancer.

Även om hon ganska snart insåg att det inte skulle gå, och att det dessutom fanns många andra livshotande sjukdomar som också saknade botemedel så har hon kvar viljan att försöka bidra så gott hon kan.

– Jag tror det är viktigt att behålla och vårda sin dröm.

Skulle kunna hjälpa fler som forskare

Qiang Pan-Hammarström utbildade sig först till infektionsläkare men tyckte att hon kunde hjälpa ganska få patienter. Som forskare, tänkte hon, skulle hennes insatser kunna hjälpa fler om hon lyckades. Att Qiang Pan-Hammarström kom just till Karolinska Institutet var däremot en ren slump. Hon fick tag i en KI-katalog och skickade 40 brev till olika forskargrupper.

– Jag fick tre svar och valde institutionen för laboratoriemedicin, säger hon.

Där disputerade hon 1999 med en avhandling inom immunologi. Tio år senare är hon en av få utvalda som tilldelats Europeiska forskningsrådets startbidrag till unga europeiska toppforskare. Hennes forskning handlar om ett komplicerat men viktigt förlopp i kroppen - produktionen av antikroppar.

Antikropparnas funktion är att känna igen främmande ämnen som bakterier och virus. Eftersom det främmande ämnet kan se ut på många olika sätt krävs det stor variation av antikroppar, något som åstadkoms redan på gennivå.

I de antikroppsproducerande B-lymfocyterna sker avsiktliga mutationer, brott och omarrangeringar av DNA-strängen för att skapa nya kombinationer av gener som kan koda för nya unika antikroppar.

– I andra celler uppfattas DNA-brott och mutationer som skadliga processer och därför finns i varje cell system för att reparera sådana skador. Men i B-lymfocyterna sker "DNAskador" intressant nog helt avsiktligt. Samtidigt krävs även här att DNA repareras efter att det kapats av och omarrangerats för att antikropparna senare ska kunna bildas korrekt. Det gör det hela till en mycket finkänslig process, säger Qiang Pan-Hammarström.

En mängd proteiner, fortfarande är det oklart hur många men åtminstone 10-15 stycken, är nödvändiga för att detta ska fungera. Avsaknad av ett enda protein leder till sjukdomar som cancer och immunbrist.

Startade nätverk kring primära immunbristsjukdomar

Qiang Pan-Hammarström har identifierat flera av de ingående processerna och deras koppling till så kallade primära immunbristsjukdomar. Många av dessa sjukdomar är mycket ovanliga. Hon har därför haft stor nytta av det nätverk kring primära immunbristsjukdomar som hon startade redan för tio år sedan i Europa, och senare även i Kina, tillsammans med maken Lennart Hammarström, professor vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet.

– Kina erbjuder många patienter som vi kan studera. Nätverket har även varit positivt för behandlingen av patienterna, när vi startade var dessa sjukdomar okända på många håll i Kina. Men tack vare delad erfarenhet kan idag många fler patienter identifieras och få behandling, säger Qiang Pan-Hammarström.

En viktig del av hennes forskning handlar också om att förstå orsaken till vissa cancerformer i immunsystemet och därmed få en nyckel till hur de skulle kunna behandlas. Att Kina är ett land som de senaste åren satsat stenhårt på forskning är dock än så länge inte ett tillräckligt skäl för Qiang Pan-Hammarström att vilja förlägga sin forskning där.

– För närvarande upplever jag att forskningsklimatet är bättre i Sverige, säger hon.

I framtiden kan det dock bli aktuellt.

Hon har flera forskningssamarbeten med kinesiska forskare och är för närvarande gästprofessor vid Peking University dit hon åker ett par gånger per år. En tydlig skillnad som Qiang Pan-Hammarström upplevt är att man i Kina förväntas ägna mer tid åt arbetsrelaterade sociala aktiviteter för att göra karriär.

– Det kan jag känna att jag inte har tid med. Jag vill ju forska, säger hon.

Text: Cecilia Odlind. Publicerad i tidskriften Medicinsk Vetenskap nummer 4, 2009

Länkar

ImmunologiPersonporträttProfessor