NyheterForskning

Mekanismerna bakom känselförlust vid Parkinsons sjukdom

Published 2017-05-18 08:15. Updated 2017-05-18 15:19This page in English
Med en ny optogenetisk teknik studerade forskarna vilka nervceller i de basala ganglierna som aktiverades i samband med stimulering av mössens morrhår. Illustration: Gilad Silberberg The researchers used a new optogenetic tool to study which neurons in the basal ganglia were activated upon stimulation of the whiskers of mice. Illustration: Gilad Silberberg 

Parkinsons sjukdom förknippas ofta med motoriska symtom som stelhet, dålig balans och darrningar, men de första symtomen är ofta sensoriska i form av nedsatt känsel och luktsinne. I en studie på möss har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa vilka mekanismer och vilka av hjärnans neurala nätverk som är inblandade när förmågan att känna beröring försämras allt mer. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neuron, kan bana väg för möjligheten att kunna ställa tidigare diagnoser i framtiden.

I Sverige lever omkring 18 000 personer med Parkinsons sjukdom och runt 2 000 personer får diagnosen varje år. Sjukdomen, som är en av våra vanligaste neurologiska åkommor, går i dag inte att bota, men symtomen kan lindras.

Gilad SilberbergNär vi tänker på Parkinsons sjukdom fokuserar vi ofta på de motoriska symtomen, som stelhet och darrningar. Orsaken till de motoriska symtomen är en långsam förlust av dopamintillförseln till ett hjärnområde som kallas striatum, som är själva införselstationen i de basala ganglierna i hjärnan.

Forskningen kring Parkinsons sjukdom har främst kommit att inrikta sig mot just de motoriska försämringar som sjukdomen orsakar. Men patienterna drabbas även av allvarliga sensoriska problem, bland annat påverkas luktsinnet, känseln och synen, men detta är ett mer outforskat område.

– Vår studie lyfter fram de sensoriska aspekterna av de basala gangliernas funktion och presenterar en ny syn på mekanismerna som ligger bakom de sensoriska försämringarna i Parkinsons sjukdom, säger Gilad Silberberg, docent vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Förhoppningen att kunna ställa tidigare diagnoser

Forskarna i den nu publicerade studien har använt sig av möss, varav en del av dem hade extra få dopaminceller. Forskarna stimulerade antingen höger eller vänster sida av morrhåren på mössen med en lätt luftpuff samtidigt som de använde en ny optogenetisk teknik, så kallad optopatcher. Tekniken innebär att man manipulerar nervcellerna med ljus samtidigt som man spelar in nervcellernas aktivitet. De kunde då se vilka nervceller i de basala ganglierna som var aktiva och när de skickade in och ut signaler.

– Genom att studera nervcellernas aktivitet i striatum kunde vi se att nervcellerna i möss som saknade dopamin hade svårare att skilja på om det var höger eller vänster morrhår som stimulerades. Men när vi behandlade mössen med L-DOPA, det vanligaste läkemedlet mot Parkinsons sjukdom, återkom förmågan att skilja mellan höger och vänster, säger Gilad Silberberg.

Förhoppningen är att upptäckten ska bana väg för möjligheten att kunna ställa tidigare diagnoser.

Studien har finansierats av ERC, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Hjärnfonden, Karolinska Institutet och Vetenskapsrådet.

 

 

Publikation

Dopamine Depletion Impairs Bilateral Sensory Processing in the Striatum in a Pathway-Dependent Manner
M Ketzef, G Spigolon, Y Johansson, A Bonito-Oliva, G Fisone och G Silberberg, Neuron, online 17 maj 2017

Neurodegenerativa sjukdomarParkinsons sjukdom